Gott och ont - ett samtal på silverrestaurangen (att tala är silver, att tiga är guld - eller kanske inte)

Vi samtalade inför Dramatenpjäsen Mästaren och Margarita och fick tillfälle att reflektera kring orden gott och ont. Här du läsa våra tankar.

Det beror på omständigheter och egna värderingar vad som är att betrakta som ont och gott. Det är nog oundvikligt att inte utgå från sitt eget perspektiv när man definierar det, t. ex. kan det bero på vad man har för religion (om man har någon) och i vilket land man är född och verksam. Det ligger i sakens natur att gott och ont står i konflikt med varandra, det är en inbyggd motsättning. Jag vill gärna tro på det goda. "Den gyllene regeln" är en grundläggande etisk princip, som finns i någon form i de flesta religioner. I kristendomen lyder den så här: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.” (Matteus 7:12).
Det är ett etiskt dilemma att man kan frestas att utföra onda handlingar för att man tycker sig ha ett gott syfte. Om man har makt att göra gott och ont, så är det stort att avstå från att göra ont. De flesta krig börjar med att det finns ett gott uppsåt, men kan man acceptera att bomber dödar civilbefolkning för att man vill utöva krig som påtryckning för demokrati t.ex.? Kan terrorverksamhet vara god om det är för att ta ner det som några definierat som onda krafter? Det kan lätt bli en besatthet i att uppnå ett syfte och svårt att skilja på ont och gott, hur tänkte Hitler? Det är inte en lätt fråga, detta.
L kom in på frågan om det är att göra gott att ge pengar till tiggare. Jag ger aldrig pengar till tiggare, men köper gärna Situation Stockholm.
Vi behöver tänka på gott och ont, vi kan behöva kontrasterna för att hitta vår egen kompassriktning. Jag har en tro på att jag kan bidra genom att kärleksvaccinera barnen, att göra gott för dem så att de är rustade att möta ondska. Det är oundvikligt att inte stöta på ondska och om man fått mycket godhet, kanske man kan hantera utsattheten som hänger ihop med att möta och kanske bli träffad av ondska. Jag vill tro att det är en framkomlig väg, om än inte en fulländad lösning./M

Vill undvika det onda. Livet är inte lätt att leva. Inga glada nyheter någonsin. Det är lidande och hemlöshet. Försöker att hitta gott i människor. Är det här en människa som vill mig ont? Är det mitt problem? Var ska jag göra av detta? Man får det svårt när man skall kasta tillbaka det. Inte svälja, då mår man illa. Man kan skriva av sig, utan att trycka sänd. Ibland kan man tro att tonåringar vill ont. Relationen mamma och barn, då har man överseende. Tar det med ett lugn och med glimten i ögat. Det goda är ljuset, naturen och det växande. Jag tänder ett ljus varenda kväll och tänder en brasa. Försöker att säga något schysst varje dag. Jag återberättar det goda som någon annan sagt om vederbörande. Jag säger: tack! Visselblåsaren S. (amerikanen) agerande – är det en god handling? I längden leder det till något gott. Diktatorn H. hade en svår barn- och ungdom. Han föddes oskyldig. Det är ont att vara egoistisk, för är man egoistisk missar man något om att vara god. Godhet är egoistiskt. Jag vill dela med mig, för att jag har möjlighet. Makten att ge. Inte maktkänslan. Jag jobbar med min egen egoism. Hämnd är det onda. Kallsinnigt. Vill att saker ska vara rätt./L

Gott och ont. Vi lever genom dessa två bevingade ord. De präntades in i oss och jag vet jag inte hur mycket som har gått vidare till nästa generation. Vi uppfostrar ju till viss del våra unga, såsom vi själva blivit uppfostrade. Mer än vi tror i alla fall.

Jag är uppfostrad att göra gott, så mycket gott att jag kan blir trött, så trött. Jag lever med att ge gott, för gott är rättfärdighet och att ge gott för ont är kärlek. Ordet ont är som en besvärjelse. Ett ont öga kan intet gott se, men det krävs ett allt igenom stabilt själsliv för att ständigt uppnå detta. Jag är inte alltid där. Tyvärr! Jag vill inte ha ont i sinnet och jag vill tro alla andra om gott.
Bibeln har spridit sina teser om hur vi ska förhålla oss till andra människorna. Man ska inte viska och ”hör du något ont, så säg det icke efter”. Det där med att lida och att ”ont skall med ont fördrivas”. Varför då? Är det svartkonst eller religion? Ont blir gott, när värre kommer. Är det en tröst när man har det som svårast? Men ska vi då verkligen acceptera att ont krut inte förgås. Skall vi verkligen acceptera elakhet och bara vända ondskan ryggen? Ja, det känns onekligen dunlättast. Men det är inte alltid enkelt att rymma från ogräset. Det är väl i sådana lägen som jag helst vill ta en stunds vila uppe på ett moln. Livet är inte alltid plättlätt, det må jag säga….
Nu till min troslära. Ja, jag tror på att; efter tre onda ting så kommer tre goda. Tvi, tvi, tvi. Det är en omskrivning av ”inget ont som inte har något gott med sig”. Och det stämmer, det kan jag intyga. Detta kanske låter som en massa hokuspokus, men ni kan vara säkra att jag inte är en spefull häxa, som lever efter givna dogmer.
Avslutningsvis finner jag att vi cultureller är ett gott lag, som gör en kort dag. Klämmigt så att det förslår, men det är sant att tiden alltid går rysligt fort när jag är med er. Jag har kul och jag skrattar gärna med er. Ni betyder mer för mig än ni kanske tror!/C